-

Gravarna snyggt placerade på rad, symmetri.
Ingen sticker ut, ingen minns man.
Döda blommor vid varje sten,
ställts ut av bekanta som för sitt eget samvete hälsar på,
dock alldeles för sällan.
Döden lyser från kyrkogården,
den finns i vinden, i orden,
alla sinnen genomsyras av en tryckande känsla
och du bedövas

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0